...nu var vi i blekinge i lördags.
Vi har bra ljus på bussen

..men sen går solen upp och det är så fint trots smutsig ruta

Upp med ställningen och när taket kom på så kom det en regnskur, ibland ska man ha tur.
Men regnet gav sig snabbt och det strömmade till folk. Har ju en tjej som jag bara träffar här och vi har sååå mycket att snacka om när vi ses..

Även en av kunderna som jag bara ser här fick vara med på bild.

Är nougaten god...självklart!

Var helt slut när vi körde hem..men jag ställde mig ändå i kokeriet på kvällen och jobbade lite.
Igår kom Johan med familj upp en sväng och jag fick putsat fönstren utvändigt,tack Johan

Lilla Loa han for i gåstolen..med stekspaden i högsta hugg.

Går ju att titta tv genom spaden tydligen

Supertrött men inte skulle han sova...hm
Sen bar det iväg hem till Sara alla och fick jättegod fika..ja så var man ju helt slut igen.

Näe...det är rätt skönt att sätta sig intill husväggen en stund. Solen värmer ju lagom här.

I söndags var det dax med vår första tur ut. Mycket som ska plockas in i bussen och det gäller att inte missa nåt.
Vi gav oss av tidigt och det var så fint när solen börjar stiga.

Väl framme så blev det glatt möte med en del arbetskollegor.Här har vi Ann-Christine som säljer vykort.

När vi satt upp ställning och förberett disken så är det frukost . Det är kaffe med grovmacka med gubbröra. Åh..det är ju bara så himla gott. Men det finns ju ostmackor oxå för som som inte gillar det andra.

Sen var det ingen återvändo..utan på det igen.
Tiden gick jättefort och vädret var ju helt underbart med strålande sol. Ändå inte så chokladen får känning så helt perfekt.
Mycket folk som tog sig ut och många kära kunder. En kund vars fru gått bort för några veckor sen. Han behövde inte säga nåt utan vi stod bara och tittade på varandra och tårarna rann på honom. Jag var bara tvungen och gå utanför disken och krama om honom länge,länge. Men fick honom lite på andra tankar så vi kunde skratta mellan varven.
Men sen kom Anki...hon är ju helt underbar.
Hon såg mig och tar riktning med sin rollator och då får det inte stå nåt/nån ivägen.
Vi blev så glada att se varandra och nu skulle hon ha 'mella'.
Det är sån glädje och det värmer mer än solen när jag ser henne.

Vi var rejält trötta när vi körde hem. Det var knappt Jörgen kom in i bussen bara...undrar hur det ska gå detta ?
Jörgen är ju sämre och har ingen ork och jag har ju min axel som oxå blivit sämre...men på nåt sätt så ska vi fixa året!

Har hälsat på mina minsta barnbarn Adele och Loa. Adele upptäckte jag att jag saknat väldigt mycket, vi har nån speciell kontakt. Men visst är det roligt att få se alla mina nära.
Loa har ju växt på sig på dessa månader men märks ju mer när man är under 1 år.
Lite bilder från dagen ..

Även Gunnar blev glad att se oss..

Det snöade ute ju mer söder ut vi kom...och på vägen hem blev det torrare o finare väder. Brrr..tänk man har bott därnere i 17 år.

..och har bara det tråkiga framför en.
Vi åkte till sverige i onsdags..och jag har bara mått skit för jag vill ju inte hit.
Gråter som bara den och mä gråter ännu värre än mig..ja hela familjen är i sorg.
Så jag sätter bara in lite bilder

Så landade vi då på kastrup..fy va kallt

Väntade en stund innan tåget kom...men sen bar det direkt hem

Sara o roger kom o mötte oss. Sara varit och handlade så vi kunde fika..o fralle blev oxå glad att se oss igen. Hade ju köpt en orange pipleksak till scoobi men en thaihund kan ju inte leka. Men fralle tyckte den var kul

Igår var vi till mamma o hälsade på...skönt att se henne igen. Hon sitter ju i rulle efter fallolycka i höstas. Nu äntligen har hon börjat resa sig och kan gåträna med rollatorn..så himla kul att se.
Så en fika och prata i mun på varandra och hade med mig lite saker därnerifrån och lite kärnor av frukter som hon ska odla upp.

Var igår hemma hos sara m familj med lite käk så vi kunde äta ihop. Sara hon tog bilder

Varken adde eller nina fick vara med tydligen.. men sarao jag är linslusar.

Ruggigt och kallt....och jäkligt deppigt. Men det ger sig.

..som jag fruktar.
Nu ska vi åka ifrån vår familj..jag storgråter som vanligt. Fan..kan inte skriva det ens utan att tårarna kommer nu.
Vi börjar dra ur våra väskor och väntar på att fantomens svärson ska komma o ta våra väskor. Tokkata och hennes mamma Gäät ska både till jobbet och dagis. Så nu blev det pusskalas och många kramar. Jörgen kör sen i förväg och ser ingen i familjen så han kan säga hejdå
Men när han har åkt då kommer mamma och hennes son. Mamma storgråter och är helt otröstlig och sonen han är rödögd och kramar mig flera gånger. Han håller mig i handen o vill inte släppa. Han ger mig en liten tuk-tuk som minne gjord av en cocacolaburk. Usch...det är så himla svårt att veta att jag inte ser dom förrän vintern igen.
Våra väskor åkte iväg och jag tog moppen o körde bakefter..
När det är avlämnat allt och vi sitter på bussen och väntar på att åka så kommer Gäät och mamma och vinkar...många slängpussar och mamma storgråter igen så hon går nästan direkt igen fast hon kört ända in till byn. Jag bölar ju som vanligt oxå..men det vet alla snart därnere. Jag är en riktig bölfia..är så jäkla känslosam.

Bussen stannar på halva vägen för shopping om man vill och toalettbesök. Fräscha toaletter minsann.

Precis utanför är det handikapparkering,ramp upp och särskild parkeringsplats för gravida....lite annorlunda.

Efter 5 timmar på bussen och 1 timme i taxin nästan så var vi äntligen på hotellet.

Raklång en stund på sängen innan vi ska ut o ta en taxi till MBK shoppingcenter.
En jäkla trafik och inte en enda taxi som vill köra på taximeter då såklart. Så efter mycket tjabbande så fick vi utesluta taxi och sikta in oss på tuk-tuk. Jag vet att det kostar med taximerer mellan 60-80 baht. Så jag körde 60 till tuktuk...men näe..dom skulle ha 100. Sa till Jörgen att nu e det en sport,jag ska inte ge 100.
Hade en thaitjej längre bort som skrattade åt mig. Antagligen för jag snackar thai och den ene eftef den andre fick åka. Men jag fick ner det till 80 och när jag då sa 70..så ok. När vi satt oss så tittar jag på tjejen där bak o vi gjorde tummen upp bägge .

Så sen har det handlats....helt slut nu när klockan är midnatt.
Jag köpte nya gympa..onitsuga tiger. Var på väga att köpa förra året men dagarna flöt iväg så himla snabbt här nere så det blev försent. Så denna gången hann jag. Dom påminner om mina adidas jag hade i högstadiet..så antika asså.
Dom är jäkla poppis härnere så om några pr kommer det väl till Sverige.

Måste oxå berätta att i förrgår kom Gäät med gamla mynt till oss. 2 lika med gamle kungen när han var ung. Dom ska vi bära på oss för att få skydd. Sen 2 pengar till som är väldigt gamla. Så vi har varit och köpt en box till dom..så nu är dom med oss..

Som sagt..då kom bölfia fram igen...åhhh
Nu ikväll skrev Gäät till mig att Scobbido han har stått och tittat in i dörren till oss och till slut gav han upp och la sig på mattan utanför dörren o väntar. Naw..lilla gubben. Som hon skrev: he miss you..
Jobbigt som tusan....suck

Ja..så kom då sista dagen i vår älskade lilla by.
Vi tog varsin ananas-shake o satt oss nere på muren o tittade på folk.

Gatuhunden kan konsten att slappna av ..

Och hela familjer har bastmattor o lägger ut och sitter o äter. Lillungen åker runt i sin gåstol..

Har förberett hela dagen med städning och Jörgen var o köpte biljetter till bussen som gick imorse 9.00
När vi kom hem på kvällen var jag in o snackade med scoobi som låg bunden inne hos familjen. Ser ju inte han nu på länge...usch så svårt.

Han lyfte inte huvudet ens...han e lika lack på att vi ska åka som jag tror jag.
Sen nån bild på vårt lilla hus innan jag går in o sätter mig framför fläkten en sista kväll.

...minsann på tokkata.
Hon hittade en liten vagn,som en stroller bak huset.
Den just skulle hon visa att hon kunde köra.
Allas vår 'mä'(mamma) skakar bara på huvudet och tänker...orka!
Mä torkar av värsta skiten..

Sen ska hon visa hur hon kan köra..

....o rakt in bland krukväxterna. Sagt va....ORKA. skrattar.
Men hon är ju livlig o far som fan. Gärna fightas oxå..
Sen bar det in till byn en sväng. Tog nåt foto på den ena buddhan i byn..vacker tycker jag.

Körde en runda till fantomen och snackade med han och frun oi och svärsonen.
Vad jag än frågar om vad gäller körkort, ägande av fordon o hjälm osv så säger han: Inga problem jag är ju trafikpolis. Det känns tryggt att ha några nära vänner som är poliser.

Oi kör ju eget och säljer kokos-shake. Dom är dom bästa i byn och det märks på kön. Det började ju lite med en saleang men nu är det utökat 6 meter och både fantomen och hans dotter med man hjälper till. Kul dom har fått upp fart på det där..

Vi köpte lite mat och gick ut o satt oss på piren. Lite ostbullar m soya, sticky rice,stekta grönsaker och en stor isdricka. Som det fläktade där ute på piren..så himla skönt.
Får bli en sväng till ikväll..